Fler anmälda butiksrån med användning av skjutvapen

Antalet anmälda butiksrån med skjutvapen under årets sju första månader är betydligt fler än vid motsvarande period förra året. Det visar Brå:s preliminära brottsstatistik över rån.

Under årets sju första månader anmäldes 4 794 rån i Sverige detta ungefär lika många som vid samma period förra året. Av dessa var 491 butiksrån vilket är en ökning med 16 procent. Mer uppseendeväckande är att 175 av butiksrånen gjordes med användning av skjutvapen. Detta är en ökning med 48 procent jämfört med föregående år.

Totalt anmäldes 3 321 brott i kategorin ”rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt)”. Det motsvarar en minskning med 2 procent. När det gäller antalet anmälda rån mot funktionsnedsatta privatpersoner anmäldes 69 stycken.

Under perioden januari-juni anmäldes också 15 bankrån och 5 värdetransportrån. Antalet anmälningar om taxirån uppgick till 19 stycken.

Polisen i London utrustas med 20 000 kroppskameror

Londons borgmästare bekräftar att det pågår planer för att utrusta alla när- och utryckningspoliser i Londonpolisen med kroppskameror (body worn video cameras). Syftet är att bekämpa brott och öka allmänhetens förtroende.

Totalt handlar det om 20 000 kroppskameror som kommer användas av majoriteten av poliserna med uniform.

– Det här är spännande teknik som kommer att bygga upp förtroende, hjälpa polisen göra sitt jobb, och göra det möjligt för allmänheten att hålla poliser ansvariga i större utsträckning. Våra planer för utbyggnaden av kroppskameror kommer att göra tekniken tillgänglig för fler poliser i en enda stad än någon annanstans i världen och det är ett stort steg mot 2000-talets polisstyrka i London, sa Boris Johnson Londons borgmästare, när han talade till London Assembly tillsammans med London-polischefen.

Sedan förra året har det pågått ett försök med runt 1 000 kroppskameror som används över 10 stadsdelar och beväpnade insatsgrupper. Försöket har visat på kamerornas potential för att öka antalet tidiga erkännanden och därmed bidra till att påskynda rättsprocessen. Både de poliser som deltagit i försöket och London-polischefen Sir Bernard Hogan Howe stödjer det ökade antalet enheter.

Polisernas feedback tyder på att kroppskamerorna är mest värdefulla i situationer då polisens agerande kan komma att ifrågasättas och där tidiga bevis och offers vittnesmål spelar en avgörande roll.

Fotografering med drönare är inte kameraövervakning

drönare_kameraövervakning

Förvaltningsrätten i Malmö har avgjort ett mål där frågan är om tillstånd enligt kameraövervakningslagen krävs för att fotografera eller filma trädgårdsanläggningar med drönare.

MarknadsTing i Gånarp AB ansökte om tillstånd för kameraövervakning hos Länsstyrelsen i Skåne för att fotografera och filma trädgårdsanläggningar i kommersiellt syfte. Länsstyrelsen avslog ansökan med motiveringen att den enskildes integritetsintresse väger över övervakningsintresset. Marknadsting överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö.

Domstolen konstaterar att kameraövervakningslagen bara gäller om en kamera är varaktigt uppsatta. En kamera som endast används helt kortvarigt omfattas inte. På grund av drönarens begränsade batteritid kan kameran endast användas en kort tid i luften. Förvaltningsrätten anser därför att det inte är fråga om en kamera som är varaktigt uppsatt. Eftersom MarknadsTings fotografering inte omfattas av kameraövervakningslagen, upphäver domstolen länsstyrelsens beslut.

– Det innebär inte att det är fritt fram för fotografering med drönare, säger chefsrådmannen Ulrika Geijer. Dels krävs andra typer av tillstånd för att använda drönare, dels kan till exempel brotten ofredande eller sexuellt ofredande bli aktuella om fotograferingen har sådant syfte.

Kameror kan lösa brott – varför gör vi inte det?

Brott ska bekämpas och bäst görs det om man kan förebygga dem, och näst bäst om man kan upptäcka brotten och identifiera brottslingar och se till att de kan gripas och lagföras. Kamerorna är ett utmärkt hjälpmedel, men lagen eller tillämpningen av den hindrar oss från att leverera samhällsnytta. Exempelvis när kamerorna inte får vara så bra att man kan identifiera personer. Ska vi inte kunna identifiera våldsverkare på fotbollsarenorna eller tjuvar på gator och torg? Och varför får vi inte ha kontinuerlig inspelning på allmänna platser, som exempelvis Medborgarplatsen i Stockholm? De granskas ju bara om något brott inträffar och de raderas ju efter 30 dagar. Varför ska vi berövas möjligheten att gripa brottslingar?

Björn Eriksson, styrelseordförande SäkerhetsBranschen.

Låt fler få se kamerabilder från allvarliga brottshändelser

Idag är brottsuppklarningsprocenten låg trots att det finns massor av bildmaterial på brott och brottslingar. Det beror på två saker, dels underlåter polisen att titta på bildmaterial, dels för att det bara är polisen som får titta på bilderna. När det gäller allvarliga brott bör bilderna distribueras offentligt så att allmänheten får möjlighet att hjälpa polisen att identifiera förövarna. Det menar den välkända säkerhetskonsulten Dick Malmlund, som bland annat kommer presentera den brottsuppklarningseffekt som publicering av bilder på Interpol-efterlysta brottslingar på webbsidan Swedensmostwanted.se.

Dick Malmlund, säkerhetsexepert och vice ordförande för Säkerhet för Näringsliv och Samhälle

Är det dags och ändra lagen ?

53 av 195 granskade vårdinrättningar i landet bedrev olaglig kameraövervakning förra året. Det visar en ny rapport från länsstyrelsernas nationella tillsynsprojekt för 2014.

– Resultatet är nedslående eftersom det innebär att den personliga integriteten blir lidande, säger Martin Coborn, jurist på Länsstyrelsen i Uppsala län och samordnare för det nationella tillsynsprojektet.

Kameraövervakning i samhället blir allt vanligare och innebär alltid ett ingrepp i den enskildes personliga integritet. För att få övervaka en plats dit allmänheten har tillträde krävs tillstånd av Länsstyrelsen, som också kontrollerar att övervakningen sker lagligt.

Under 2014 utförde 20 av landets 21 länsstyrelser en riktad tillsyn av den kameraövervakning som bedrivs på sjukhus, vårdcentraler och andra vårdinrättningar. Totalt har 195 verksamheter granskats och av dessa bröt 53 mot kameraövervakningslagen. Bland annat förekom kameraövervakning utan tillstånd och att upplysningar om kamerorna saknades.

Breaking news!

2015-02-10

Canon förvärvar Axis för 23,6 miljarder kronor

Canons har lagt ett bud på Axis, vars styrelse enhälligt rekommenderar aktieägarna att acceptera erbjudandet.

Canon Inc. har i dag lämnat ett offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Axis att överlåta samtliga sina aktier i Axis till Canon för 340 kronor kontant per aktie. Det betyder en total köpeskilling på cirka 23,6 miljarder kronor.
Canon betalar därmed 49,8 procent mer jämfört med stängningskursen om 226,9 kronor för Axis aktie på Nasdaq Stockholm den 9 februari 2015.

Acceptperioden för erbjudandet beräknas löpa från och med den 3 mars 2015 och förväntas löpa till och med den 1 april 2015. Erbjudandet är villkorat bland annat av att det accepteras i sådan utsträckning att Canon blir ägare till mer än 90 procent av aktierna i Axis. Canon har förbehållit sig rätten att frånfalla detta och övriga fullföljande villkor enligt erbjudandet. Erbjudandet är inte villkorat av finansiering.

Axis tre största ägare, vilka tillsammans innehar cirka 39,5 procent av aktier och röster i bolaget, har var och en genom separata avtal ingångna i januari 2015, åtagit sig att på vissa villkor, acceptera erbjudandet och överlåta sina aktier till Canon.

Midsommarveckan besöker vi London

1126944_Image

Vecka 25 befinner vi oss på Ifsec International i London för ett tre dagars besök på Europas största säkerhetsmässa, under denna tid kan det vara lite längre väntetider på supporten, vi hoppas ni har förståelse för detta.

logo[1]

Björn Eriksson: ”Uddlöst med maskeringsförbud om det inte är lagstadgat”

bjorn1_award

IFK Göteborg är det första laget i fotbollsallsvenskan som infört maskeringsförbud på sina hemmamatcher. Det är bra, men uddlöst, säger Säkerhethetsbranschens ordförande Björn Eriksson till TT. Björn Eriksson var tidigare regeringens samordnare av åtgärder mot idrottsrelaterat våld.  

Frågan om lagstadgat maskeringsförbud är med i det utredningsarbete som pågår på regeringsnivå.   Att IFK Göteborg inför det på sin hemmaarena tycker Björn Eriksson är bra, men mest som ett opinionsbildande initiativ.
– Det löser inte frågan om inte lagstiftarna, regering och riksdag, följer efter. Ska det bita ordentligt, då måste det vara lagstadgat, säger han till TT.