Fotografering med drönare är inte kameraövervakning

drönare_kameraövervakning

Förvaltningsrätten i Malmö har avgjort ett mål där frågan är om tillstånd enligt kameraövervakningslagen krävs för att fotografera eller filma trädgårdsanläggningar med drönare.

MarknadsTing i Gånarp AB ansökte om tillstånd för kameraövervakning hos Länsstyrelsen i Skåne för att fotografera och filma trädgårdsanläggningar i kommersiellt syfte. Länsstyrelsen avslog ansökan med motiveringen att den enskildes integritetsintresse väger över övervakningsintresset. Marknadsting överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö.

Domstolen konstaterar att kameraövervakningslagen bara gäller om en kamera är varaktigt uppsatta. En kamera som endast används helt kortvarigt omfattas inte. På grund av drönarens begränsade batteritid kan kameran endast användas en kort tid i luften. Förvaltningsrätten anser därför att det inte är fråga om en kamera som är varaktigt uppsatt. Eftersom MarknadsTings fotografering inte omfattas av kameraövervakningslagen, upphäver domstolen länsstyrelsens beslut.

– Det innebär inte att det är fritt fram för fotografering med drönare, säger chefsrådmannen Ulrika Geijer. Dels krävs andra typer av tillstånd för att använda drönare, dels kan till exempel brotten ofredande eller sexuellt ofredande bli aktuella om fotograferingen har sådant syfte.

Kameror kan lösa brott – varför gör vi inte det?

Brott ska bekämpas och bäst görs det om man kan förebygga dem, och näst bäst om man kan upptäcka brotten och identifiera brottslingar och se till att de kan gripas och lagföras. Kamerorna är ett utmärkt hjälpmedel, men lagen eller tillämpningen av den hindrar oss från att leverera samhällsnytta. Exempelvis när kamerorna inte får vara så bra att man kan identifiera personer. Ska vi inte kunna identifiera våldsverkare på fotbollsarenorna eller tjuvar på gator och torg? Och varför får vi inte ha kontinuerlig inspelning på allmänna platser, som exempelvis Medborgarplatsen i Stockholm? De granskas ju bara om något brott inträffar och de raderas ju efter 30 dagar. Varför ska vi berövas möjligheten att gripa brottslingar?

Björn Eriksson, styrelseordförande SäkerhetsBranschen.

Låt fler få se kamerabilder från allvarliga brottshändelser

Idag är brottsuppklarningsprocenten låg trots att det finns massor av bildmaterial på brott och brottslingar. Det beror på två saker, dels underlåter polisen att titta på bildmaterial, dels för att det bara är polisen som får titta på bilderna. När det gäller allvarliga brott bör bilderna distribueras offentligt så att allmänheten får möjlighet att hjälpa polisen att identifiera förövarna. Det menar den välkända säkerhetskonsulten Dick Malmlund, som bland annat kommer presentera den brottsuppklarningseffekt som publicering av bilder på Interpol-efterlysta brottslingar på webbsidan Swedensmostwanted.se.

Dick Malmlund, säkerhetsexepert och vice ordförande för Säkerhet för Näringsliv och Samhälle